The Nordic Africa Institute – Publications

nai.se
EnglishSvenskaNorsk
Change search
ExportLink to record
Permanent link

Direct link
BETA

Project

Project type/Form of grant
Project grant
Title [sv]
En kolonial arena: landskap, människor och globalisering i norra Sveriges inland under tidigmodern tid
Title [en]
A Colonial Arena: Landscape, People and Globalization in Inland Northern Sweden in the Early Modern Period
Abstract [sv]
Sverige har ett kolonialt förflutet med kolonier inte bara i Amerika och Afrika utan också i en kolonial politik i Sápmi och mot den samiska befolkningen. Förtrycket av samisk religion och språk och kolonisationen av samiska landområden är processer som inleddes med stor kraft vid 1600-talets början. Då anlades bruk, gruvor, marknads- och kyrkplatser dit den samiska befolkningen tvingades ta sig för att betala skatt, handla eller gå i kyrkan. Den kristna missionen förbjöd bruket av heliga platser och föremål som de samiska ceremonitrummorna. Det tidigmoderna samhällets omättliga törst på råvaror, i synnerhet metaller, ledde till en omfattande exploatering av norra Sveriges inland. Skogar höggs ned för att förse bruken med byggnadsmaterial och träkol. Gruvor öppnades och älvar dämdes. Dessa intensiva industriella satsningar ägde rum i ett globalt sammanhang av expanderande industri och plantagejordbruk. Européer lät runt om i världen bryta malm, odla socker, tobak, tillverka tyger under industriella former; ofta med lokala urfolk som mer eller mindre förslavad arbetskraft. Även europeiska migrantarbetare spreds runt i den atlantiska världen för att arbeta under närmast livegna former i industrierna och gruvorna. De tidigmoderna bruken och plantagerna var ofta mångkulturella kontaktzoner mellan människor med olika språk, religioner och identiteter. Industrialiseringen kan även spåras i norra Sveriges inland där nya gruvor öppnades och nya bruk anlades, både på privata och statliga initiativ. Migrantarbetare från Nederländerna och Tyskland, tillsammans med arbetare från Sverige, fick arbete i Tornedalen och andra delar av Sápmi. Även den samiska befolkningen tvingades eller förmåddes ta arbete i den nya ekonomin. Omfattningen av samernas kontakter med bruken och marknadsplatserna är trots ett rikt källmaterial relativt okänd. Detta beror dels på att ämnet kolonialhistoria och koloniala relationer inte väckt intresse i Sverige, dels för att stora delar av källmaterialet faller mellan de akademiska disciplingränserna. Bruksägarna, handelskompanierna, staten och kyrkan har ofta lämnat efter sig tydliga spår i form av skrivna dokument medan den samiska sidan av historien tydligast går att spåra genom de materiella kvarlevorna - genom de små fynden av bosättningar, religion och dagligt liv. Den historiska arkeologin spelar här en stor roll. Genom att kombinera skriftliga källor i vid bemärkelse, såsom kart- och bildmaterial, korrespondens, domböcker och andra arkivhandlingar med det lappländska 1600-talets rika materiella kultur har projektet *En kolonial arena* målsättningen att undersöka hur kulturmötena mellan samer och andra befolkningsgrupper i norra Sveriges inland gick till under tidigmodern tid. Undersökningen utgår från *världens nordligaste bruk*, Kengis i Tornedalen, anlagt 1645, som tidigt kom i de nederländska bröderna Momma-Reenstiernas ägo. Under 1600-talets andra hälft byggdes ett omfattande och mycket modernt järn- och kopparbruk upp i Tornedalen. Den äldsta avbildningen, från 1660, visar en samisk bebyggelse, avskild men sannolikt en del av bruket, på en ö i älven. I avlöningslistorna från samma tid uppges att både samer, nederländare, tyskar och svenskspråkiga var anställda vid bruket. Samer var således involverade i industrialiseringen även om de till stor del saknas i det officiella historieberättandet. Närmare analyser av andra samtida bruks- och gruvområden i Sápmi och de äldsta kyrk- och marknadsplatserna visar ett liknande mönster. Spår efter den samiska befolkningens möten med andra befolkningsgrupper finns runt om i det arkeologiska källmaterialet från övre Norrlands inland. Den tidigmoderna koloniala historien i norra Sverige var i själva verket en mer komplex process än vad som ofta antagits, med djupgående konsekvenser för alla berörda grupper, såväl de koloniserade som de koloniserande. Det långsiktiga historiska arvet efter denna tid är fortfarande i allra högsta grad kännbara i norra Sverige och Sápmi i dag, bland annat i form av konflikter över rätten till land och vatten och synen på identitet, kultur och historia. Det är därför av stor vikt att undersöka hur kolonisering, industrialisering och globalisering ägde rum i norra Sverige. Genom projektet *En kolonial arena* skrivs en ny historia: de fysiska spåren i landskapen och den materiella kulturen bidrar till en mer fördjupad och nyanserad kunskap om Sveriges koloniala arv, industrihistoria och samiska historia.
Abstract [en]
Projektet ska studera integreringen av norra Sveriges inland i en globaliserad ekonomi och i globala kulturella processer under tidigmodern tid, ca 1600-1750. Syftet är att undersöka hur detta tog sig uttryck i identiteter, kulturmöten och materiell kultur. Det tidigmoderna norra Sveriges inland var en mångkulturell kontaktzon mellan en rad olika befolkningsgrupper. De nyetablerade bruken, kyrk- och marknadsplatserna fungerade som mötesplatser mellan, bland andra, en svensk kolonialmakt, de samiska och finska befolkningarna och migrantarbetare från Väst- och Centraleuropa. Dessa möten har lämnat efter sig spår i form av övergivna kulturlandskap, materiell kultur, skriftliga och avbildande källor, men som i hög utsträckning ännu är outnyttjade av forskningen. Målsättningen med projektet är att visa omfattningen av den tidigmoderna globaliseringen med migration, kolonialism och framväxande modernitet i norra Sveriges inland och denna process betydelse för de samiska befolkningsgrupperna. Projektet tar sin utgångspunkt i Kengis bruk i Tornedalen och det omgivande kulturlandskapet. Andra samtida bruksorter, kyrk- och marknadsplatser kommer att studeras för att kunna teckna en mer representativ och nyanserad bild av processen. Projektets genomförande baseras på intensiva fältinventeringar, arkiv- och museisamlingsstudier för att undersöka kulturmötenas praktik och fånga den intensiva förändringsprocess som präglade norra Sveriges inland under den tidigmoderna tiden.
Co-InvestigatorOjala, Carl-Gösta
Principal InvestigatorNordin, Jonas M.
Coordinating organisation
Uppsala University
Funder
Period
2014-01-01 － 2016-12-31
Identifiers
DiVA, id: project:14045Project, id: 2013-1475_VR

Search in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
v. 2.44.0
|
Nordic Africa Institute
|
Nordic Africa Institute Library
|
DiVA portal
|
DiVA Log in