The Nordic Africa Institute – Publications

nai.se
EnglishSvenskaNorsk
Change search
ExportLink to record
Permanent link

Direct link
BETA

Project

Project type/Form of grant
Grant for employment or scholarship
Title [sv]
Ungas kommunikation med föräldrar, vänner och lärare om globala miljöproblem: emotioner, coping och self-efficacy
Title [en]
Young people´s communication with parents, friends, and teachers about global environmental problems: Emotions, coping, and self-efficacy
Abstract [sv]
Ungas kommunikation med föräldrar, vänner och lärare om globala miljöproblem: emotioner, coping och känsla av att kunna påverka Globala miljöproblem såsom klimatfrågan och kemikaliesamhället är bland de mest allvarliga samhällshot som mänskligheten står inför. En viktig grupp att inkludera i arbetet för ett hållbart samhälle är ungdomar. Tyvärr har studier visat att även om många unga har ett intresse för globala problem är känslor av hopplöshet och hjälplöshet vanliga. Dessa negativa känslor verkar öka från barndomen till sen tonår/ tidigt vuxenliv. Hur unga hanterar negativa känslor som uppväcks av de globala miljöproblemen och känslor av ambivalens i relation till miljövänligt beteende är därför viktigt att undersöka. Få studier har utförts och de som existerar fokuserar på hur unga hanterar känslor på ett individuellt plan. Syftet med detta projekt är att utveckla denna forskning genom att studera ungas coping i relation till de globala miljöproblemen i ett social sammanhang. Den huvudsakliga frågan är hur unga kommunicerar med föräldrar, vänner, och lärare om känslor relaterade till globala miljöproblem och hur detta hänger samman med coping på en individuell nivå, self-efficacy (känsla av att man kan påverka), och miljövänligt beteende. En enkätstudie riktas till gymnasieelever. I denna undersöks ungdomars egen syn på vilka känslor de känner inför de globala miljöproblemen (inkluderat likgiltighet) och hur de pratar om dessa (eller inte) med föräldrar, lärare, och kompisar. Kommunikationsstilar såsom distansering, förnekande, positiva emotioner, hyperaktivering och problemlösningsfokuserad kommunikation kommer att kartläggas. En andra enkätstudie sänds ut till gymnasielärare i syfte att undersöka hur lärare hanterar de globala miljöproblemens emotionella dimension i sin undervisning. Tar de upp känslomässiga aspekter på lektionerna? På vilket sätt gör de det i så fall? Följer de upp hur unga hanterar vetenskaplig osäkerhet då det gäller miljövänligt beteende och de känslor av ambivalens som denna kan skapa? En tredje studie baseras på redan insamlad kvantitativ data från ett longitudinellt projekt vid Örebro Universitet med ungdomar och deras föräldrar som fokuserar på processer som leder fram till olika former av samhällsengagemang bland unga. Syftet är här att undersöka hur olika kommunikationsmönster med föräldrar och vänner kring miljö- och samhällsproblem relaterar till self-efficacy, miljövänligt beteende och förnekande av allvaret i klimatfrågan. Styrkan med en longitudinell design är att man följer samma personer över tid och därmed kan säga mycket om vad som kommer först, exempelvis en viss kommunikationsstil eller känsla av att man kan påverka. Utöver ett unikt vetenskapligt bidrag till forskningen om hållbar utveckling och miljöpsykologin har projektet stor praktisk nytta då t.ex. lärare, föräldrar, politiker och tjänstemän får viktig kunskap om hur man kan kommunicera med unga om globala miljöproblem i syfte att väcka känslor av påverkansmöjlighet och hopp istället för hjälplöshet, hopplöshet och förnekande.
Abstract [en]
Young people are important to include in the strivings for a sustainable society. Studies have shown that feelings of hopelessness and helplessness about global problems such as climate change are common. These negative feelings seem to increase from childhood to late adolescence/young adulthood. How young people handle negative emotions and ambivalence related to environmental problems and pro-environmental behavior is therefore important to investigate. Few studies have been performed and those that exist focus on emotion regulation at an individual level. The aim of the project is to extend this research by studying coping in a social context. The starting point is new theories about the importance of positive emotions and social interaction for coping. The main question is how young people communicate with parents, peers, and teachers about emotions related to environmental problems and how this interaction influences individual coping strategies, self-efficacy, and pro-environmental behavior. Quantitative questionnaire studies are performed with senior high-school students and high-school teachers. Another study is based on longitudinal data from teenagers and their parents. The project has practical implications since it will provide important information to teachers, parents, and policy makers about how one can communicate with young people about global environmental problems in order to evoke feelings of self-efficacy and hope instead of helplessness and hopelessness.
Principal InvestigatorOjala, Maria
Research StudentEricsson, Urban
Coordinating organisation
Uppsala University
Funder
Period
2011-01-01 － 2014-12-31
Identifiers
DiVA, id: project:14376Project, id: 2010-1152_Formas

Search in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
v. 2.44.0
|
Nordic Africa Institute
|
Nordic Africa Institute Library
|
DiVA portal
|
DiVA Log in